Exempel
Johan är 59 år.
Hans pappa Stig har just dött.
Johan och hans två syskon har ordnat med begravningen.
Stig bodde i ett stort hus
och hade möbler och pengar på banken.
Vad ska Johan och hans syskon göra nu?
Det här gäller!
En bouppteckning är en lista
Man måste göra en bouppteckning när någon har dött.
Det är en lista på alla saker som personen ägde
innan han eller hon dog.
Det kan vara saker, pengar eller ett hus.
Det ska också stå vilka skulder den som har dött hade.
En jurist, advokat eller en privatperson kan göra en bouppteckning.
Två personer som inte är släkt med den som har dött
ska intyga att allt som står i bouppteckningen är rätt.
Ibland kan den som har dött önskat att en särskild person
ska ta hand om dödsboet.
Det kan vara en testamentsexekutor eller boutredningsman.
Det här ska finnas med i en bouppteckning:
– Allt den som har dött ägde
– Alla skulder
– Lista på dem som har rätt att ärva.
– Lista på dem som står med i ett testamente
(om det finns ett testamente).
Bouppteckningen ska skickas till Skatteverket
senast fyra månader efter att personen har dött.
Om en person inte äger något eller har några pengar
Om en person dör och inte har några pengar
för att betala begravningen kan en släkting
eller någon som kände personen prata med socialkontoret
i kommunen för att få hjälp med begravning
och annat som hör till dödsfallet.
Det här ska syskonen göra:
Om Johan och hans syskon orkar och hinner
kan de själva gå igenom alla Stigs saker, papper och hus.
De skriver sedan en lista på allt de vill spara eller sälja.
Det är en bouppteckning.
Alla skulder ska också finnas med.
De som kan ärva ska också stå med.
Sedan ska listan undertecknas av två personer
som inte är släkt med någon av syskonen.
Sedan skickas bouppteckningen till Skatteverket.
Om Johan och hans syskon inte kan göra listan själva
ska de be någon annan göra den.
Lag och fakta
Arvsrätt och vad som gäller kring bouppteckningar regleras i Ärvdabalken.
Du kan också läsa mer om bouppteckningar i Skatteverkets broschyr om bouppteckning.
